Bouppteckning – komplett guide

Bouppteckning steg-för-steg

En komplett guide

När någon dör uppstår en rad praktiska skyldigheter. En av de viktigaste – och mest missförstådda – är bouppteckningen. Den här guiden förklarar vad en bouppteckning är, varför den krävs, hur processen går till steg för steg och vad det kostar.

1. Vad är en bouppteckning?

En bouppteckning är en lagstadgad förteckning över en avliden persons samtliga tillgångar och skulder vid dödstillfället. Den fastställer också vilka som är dödsbodelägare – det vill säga de personer som har rätt att ärva eller som ingår i dödsboet.

Bouppteckningen är inte detsamma som ett arvskifte. Bouppteckningen kartlägger vad som finns. Arvskiftet handlar om hur det fördelas.

2. När krävs en bouppteckning?

En bouppteckning är obligatorisk i Sverige efter i princip varje dödsfall. Det spelar ingen roll hur stor eller liten kvarlåtenskap den avlidne lämnar efter sig.

Det enda undantaget är om dödsboet är så litet att tillgångarna inte täcker begravningskostnaderna och bouppteckningskostnaderna. I sådana fall kan en dödsboanmälan göras istället. Kommunens socialtjänst handlägger dödsboanmälningar.

Tidsgräns

Förrättningsmötet ska hållas inom 90 dagar från dödsfallet. Därefter har man ytterligare en månad på sig att skicka in handlingen till Skatteverket. Dödsboet ansvarar för att hålla tidsfristen. Om mer tid behövs kan anstånd sökas hos Skatteverket, men det beviljas inte automatiskt.

3. Bouppteckning steg för steg

Steg 1 – Utse en bouppgivare

Dödsbodelägarna behöver komma överens om vem som tar ansvar för det praktiska arbetet. Det kan vara en anhörig eller ett professionellt ombud. Bouppgivaren samlar in underlag, tillser att handlingen upprättas och ser till att handlingen undertecknas och lämnas in till Skatteverket i tid.

Steg 2 – Samla in underlag

Förrättningsmannen behöver ett komplett underlag för att kunna upprätta handlingen. Det innebär bland annat:

• Kontoutdrag från samtliga banker per dödsdatum
• Värdering av fastigheter och bostadsrätter
• Värdering av fordon, båtar och övriga värdefulla tillgångar
• Aktuellt saldo på aktier, fonder och övriga värdepapper
• Uppgifter om skulder – lån, kreditkort, obetalda räkningar, kontoutdrag från någon månad efter dödsfallet
• Eventuellt äktenskapsförord eller samboavtal
• Testamente i original om sådant finns
• Försäkringar med förmånstagarförordnande

Steg 3 – Kalla till bouppteckningsförrättning

Samtliga dödsbodelägare och eventuella testamentstagare ska kallas till förrättningen i god tid. Framförhållningen är två veckor för dödsbodelägare boende i Sverige och fyra veckor för boende utomlands. Det finns inga formkrav för kallelsen i lag, men kallelse bör ske skriftligen.

Alla behöver inte närvara personligen. Den som inte kan eller vill delta kan ge en skriftlig fullmakt till någon annan. Om en kallad dödsbodelägare inte svarar på kallelsen biläggs kallelsebevis, fraktsedel för REK eller liknande.

Steg 4 – Förrättningen genomförs

Vid förrättningen går förrättningsmannen igenom tillgångar och skulder med de närvarande. Handlingen upprättas och undertecknas av:

• Två förrättningsmän (utomstående, inte dödsbodelägare)
• Bouppgivaren

Dödsbodelägarna behöver inte nödvändigtvis skriva under vid själva mötet – detta kan även ske genom att den sista sidan skickas med post för underskrift.

Steg 5 – Registrering hos Skatteverket

Den undertecknade bouppteckningen skickas till Skatteverket för registrering. Handläggningstiden varierar men är normalt fyra till sju månader. Skatteverket granskar att handlingen är korrekt upprättad och registrerar den därefter.

Den registrerade bouppteckningen är ett officiellt dokument och fungerar som dödsboets legitimationshandling – den behövs i original till exempel för att avsluta konton, avveckla abonnemang, hantera fastigheter och ligga till grund för arvskiftet.

4. Vem kallas till bouppteckningsförrättningen?

Följande personer ska alltid kallas:

• Alla dödsbodelägare (arvingar och eventuell efterlevande make/maka eller sambo)
• Universella testamentstagare (den som enligt testamente ska ärva en andel eller allt)

Legatarie – den som enligt testamente ska få en specifik sak eller ett belopp – behöver inte kallas, men bör informeras.

Om det finns okända arvingar eller om en dödsbodelägare är ett minderårigt barn kan det krävas att en god man eller förmyndare involveras.

5. Vad ingår i bouppteckningen?

Tillgångar

Alla tillgångar ska tas upp till marknadsvärde per dödsdatum:

• Banktillgodohavanden
• Fastigheter och bostadsrätter
• Aktier, fonder och obligationer
• Fordon och båtar
• Lösöre av värde (smycken, konst, antikviteter)
• Fordringar på andra
• Innehåll i ett eventuellt bankfack

Skulder

Alla skulder per dödsdatum tas upp:

• Bolån och övriga lån
• Kreditkortsskulder
• Obetalda räkningar och fakturor som rör den avlidnes liv
• Skatteskulder

Gåvor och förskott på arv

Gåvor som den avlidne givit under sitt liv, samt förskott på arv, kan behöva redovisas i bouppteckningen. Det påverkar hur arvet fördelas mellan arvingarna.

6. Tidsfrister och konsekvenser

Om bouppteckningen inte lämnas in i tid kan Skatteverket förelägga dödsboet att komma in med handlingen. I allvarliga fall kan vitesföreläggande bli aktuellt. Det är ovanligt att det går så långt, men det är viktigt att kontakta Skatteverket i god tid om tidsfristen inte kan hållas.

7. Vad kostar en bouppteckning?

Kostnaden för en professionellt genomförd bouppteckning varierar beroende på ärendets komplexitet.

Vad påverkar kostnaden?

Faktorer som driver upp tidsåtgången – och därmed kostnaden – är bland annat:

• Många dödsbodelägare eller komplicerade familjeförhållanden
• Fastigheter som behöver värderas
• Utländska tillgångar eller konton
• Oklara fordringar eller tvister
• Saknade dokument som måste spåras upp

En okomplicerad bouppteckning med ett fåtal tillgångar, inga fastigheter och tydliga arvingar tar väsentligt kortare tid än ett komplext dödsbo med fastigheter, bolag och internationella tillgångar.

8. Kan man göra bouppteckningen själv?

Formellt sett finns inga krav på att anlita en boutredare, jurist eller annan professionell aktör. En anhörig kan vara förrättningsman förutsatt att personen inte är dödsbodelägare.

I praktiken är det många som väljer professionell hjälp av flera skäl:

• Formalitetskraven är strikta – en felaktigt upprättad handling skickas tillbaka av Skatteverket
• Det kan vara svårt att vara neutral och noggrann i en situation av sorg
• Professionella aktörer vet vad som behöver tas med och vad som kan utelämnas
• Tidsfristen ger begränsat utrymme för misstag

Det är möjligt att göra delar av arbetet själv – till exempel samla in kontoutdrag och annan dokumentation – och sedan anlita hjälp för själva upprättandet och registreringen.

9. Vanliga frågor om bouppteckning

Professionell hjälp med bouppteckning

Serenia erbjuder professionell hjälp med bouppteckning på Gotland och i Stockholm i första hand, men även via webbmöte för övriga landet. Vi hanterar hela processen – från insamling av underlag och förrättning till registrering hos Skatteverket.

Kontakta oss för ett inledande samtal utan kostnad.

Denna guide är endast informativ och utgör inte juridisk rådgivning. Vid tveksamheter bör du kontakta en jurist eller Skatteverket.